Några tecken antyder att Charlie

Notera att alla bilderna är klickbara, öppnas i nytt fönster med bättre upplösning. Senaste uppdateringen: 2011-04-05

Tecken antyder att Charlie hämtade bilen i Illinois i nordöstra USA, se dekal i bakrutan.

När ägaren efter Charlie köpte bilen låg det en Illinois-skylt löst i bilen men man vet inte om den hör till bilen eller inte.

Charlie skall ha varit verksam i Södertälje, han drev under en okänd tid en verkstad som renoverade begagnade truckar. Enligt information från senare nämnda personer kan bilen ha blivit importerad som skrot, då detta var möjligt under denna tid.

Att tulla in en bil som skrot innebar att man passerade tullen in i Sverige med en bil som inte fungerade som en körbar bil. Det kunde bero på att man hade tagit ut motorn eller hela drivpaketet och lagt det på en pall bredvid.

Vid införsel i landet konstaterade Tullen att bilen var obrukbar och kunde inte belägga bilen med varken tull eller accis och detta var en möjlighet som många såg som ett sätt att hålla nere importkostnaderna.

Tullen brydde sig inte om att kolla om bilen hade giltiga registreringshandlingar eftersom den ändå inte skulle registreras, i alla fall inte officiellt, dock fick man ett intyg vid gränspassagen att bilen passerat gränsen. Därefter kunde importören lugnt släpa hem "skrotet", montera i motor och göra den körklar, och åka till Bilprovningen för att registrera in den...

Detta kryphål i reglerna var givetvis inte myndigheterna beredda på och det tog några år och ett antal bilar innan hålet täpptes till.

Charlies affärer gick väl bra och när bilen var satt i körbart skick ville kanske Charlie snygga till den innan han fick bilen registrerad. Han avtalade med Lars Fredriksson som drev Frittes Lack på Lidingö om att hans skulle lägga en snygg lack, enligt dåtidens smak. Därefter skulle bilen få ny inredning och uppdraget för det fick Tore Ström i Strängnäs.

Frittes lade en läcker lack med blå pearl på svart botten, snygga fält i olika blått på bakskärmarna. På huv, skärmar och på bagaget lade Janne Richter sitt hantverk i form av smakfull pinstriping, han textade "Midnight Special" på bakre takstolpen innan hela anrättningen toppades av sju lager klarlack. Många timmars arbete ligger bakom detta fina arbete.

Vad som syftades med namnet är okänt men det finns en verklig bakgrund som inte är kopplad till denna bil, mer om det här. Kanske tyckte Charlie helt enkelt att det var ett coolt namn, passande en cool bil?

Innan sommaren 1982 var bilen klar för avhämtning, då stod den hos bilekiperaren Tore Ström i Strängnäs. Inredningen, som från fabriken var en "sandalwood" nyans hade nu ersatts av en snygg klädsel i blå plysch. Till detta hade Tore sytt mattor i i ljus beige nyans, tillsammans mycket snyggt och ett väl utfört arbete.

Tore vill minnas att bilen var körbar, det skall ha suttit en ordentligt trimmad motor i den och eventuellt satt det en registreringsskylt på, det kan ha varit den Illinois-skylt som följt med bilen ända tills nu.

Tore hade återkommande samtal med Charlie som hela tiden lovade att han skulle hämta bilen men inget hände. Mitt i sommaren lovade i alla fall Charlie att han skulle komma och hämta bilen men han uteblev, efteråt berättade han för Tore att han och några kompisar ändrat planerna och åkt till Göteborg för att se på en konsert med The Rolling Stones...

Detta tillfälle daterar därmed händelsen till sommaren 1982 eftersom det var ett av gruppens få besök i Sverige.

Tålamodet började tryta för både Tore och "Fritte", dom låg tillsammans ute med omkring 55.000 kronor för arbetet med Camaron och ingen av dom minns egentligen hur länge den stod låst hos dom i väntan på att lösas ut.

Till slut hotade dom Charlie med både kronofogden eller att själv sätta in en annons och sälja bilen men då blev det fart. Samma dag som annonsen sattes in i en dagstidning dök Charlie upp och slantade upp dom många tusenlapparna.

Nu hade dock andra saker hänt, myndigheterna hade fått syn på vilket kryphål som fanns och att de förlorade pengar på skrottullade bilar som sedan registrerades och de var snabba med att täppa till hålet i reglerna. Dessvärre för Charlie inträffade detta under tiden som bilen var låst för lack och inredning och när han väl fick loss bilen visade det sig att det var helt omöjligt att kunna registrera en skrottullad bil eftersom den saknade papper som visade att tull och accis erlagts vid gränsen när bilen importerats.

Att ha en bil som var superfräsch och med stora pengar investerade men ändå inte kunna köras gjorde säkert Charlie en smula less. Han lär ha ställt bilen i hörnan av truckverkstaden, där stod den i många år. Då bilen ställdes undan låg ett täcke över den men nyfikna personer hade lyft och kollat på bilen men inte lagt tillbaka täcket ordentligt och till slut var täcket helt borta och bilens exklusiva lack låg helt öppen och skit och damm lade sig ovanpå hela bilen.

Till detta kom färgstänk från Charlies truckreparationer i andra änden av lokalen och en hinna av färg förenade sig med lagret av damm och smuts och till slut var bilens lack helt täckt av en sörja av skit helt enkelt.

Efter Charlies äventyr klev nästa ägare in, stäng sidan och se vad som hände.